söndag 29 september 2013

Ny vecka!

Den här känslan. När man varit sjuk och långsamt börjar känna sig bättre. När man orkar mer, får lust igen, känner livet pirr återvända. Det är oslagbart. Jag ska alltid minnas det. Hur gött det är att vara hel och frisk.

Tillbringat hela helgen med min mamma och barnen. Vi har skrattat, shoppat, fikat, snackat och ätit gott tillsammans. Det har varit en helt fantastisk helg och det enda som är jobbigt, är att lämna och vinka hej då, när söndagen kommer. Nästa gång vi ses är det oktober och vi ska till Asien på semester. Hela familjen, föräldrar, svärföräldrar, vi och barnen. Det ska bli helt underbart!

I morgon kommer min J hem efter sin resa i USA. Nu ska allt in i gängorna igen. Jobb, skola, träning. Alla är friska. Alla är hemma. Livet leker.

Hur ser din vecka ut?


lördag 28 september 2013

Det finns inget bättre. Än när det vänder.

Kroppen börjar hämta sig. Yrseln borta, halsens strävhet försvunnen, huvudvärken väck, illamåendet har äntligen släppt. Hej då influensa!

 Nu ser jag fram emot en ny vecka. Frisk och stark. I mina nya rosa skor. Nu jäklar!


Crossfit Nano 3. Nu ni!

torsdag 26 september 2013

Träningsdagbok


Jag har ju bestämt mig för att det här ska bli året när resultaten verkligen kommer. Jag vet att det här är året när jag kommer att bli smal, starkare, kvickare och ännu mer uthållig. Det kommer att bli supertufft. Men. Jag vet att jag gjort det värsta - för det svåraste var att hitta motivationen och verkligen börja göra. Inte bara sitta hemma och vara redo, utan verkligen ta steget och börja träna. Fortsätta träna. Träna. Upprepa. Upprepa. Upprepa. Och tillslut. Jag tränar. Inte bara den här veckan. Inte bara inför sommaren. Inte bara just nu. Jag tränar.

Nästan hela första året hade jag alla mina träningspass för veckan i mobilen. Lisa (min vän, syster, tell it like it is-PT och coach)  skickade dem i mail varje söndag och jag kopierade in dem i mina anteckningar i mobilen. De blev min karta och kompass på gymet. När jag kände mig vilsen höll jag huvudet högt, log och körde näsan i mobilen - tränade mitt pass. 

Jag skrev ner mina framgångar lite sporadiskt då och då. När jag började träna på CrossFit Kristianstad mäts ju varje WOD (workout of the day). Vi möter hur snabbt, hur många och hur tungt. Och inte hade jag en aning om detta - men jag älskar att tävla mot mig själv. Jag älskar att mäta mina framgångar och jag älskar att se hur jag blir bättre, snabbare och starkare. 

Så - nu ska jag verkligen se till att dokumentera. För mig själv. Nu ska jag ägna hela det här kommane året till att slå alla mina rekord. Och sen ska jag fira varje framgång. Hejja mig!



Det man mäter blir gjort. Köp din dagbok hos Gymgrossisten


onsdag 25 september 2013

Nu ni!

Som sagt. Det kanske roligaste som finns är att lyfta tungt. Helt otippat men det innehåller precis alla element jag älskar med träningen. Kraft, precision, kvickhet, explosivitet, styrka och strategi. Och inte minst - fokus.

Så. Min apa säger att jag inte kan börja på tyngdlyftning. Men det skiter jag i.

Min Box, CrossFit Kristianstad och Basic gym, inhyser också Kristianstad kraftsportsällskap -  så det är inte så krångligt det här egentligen. Det kräver bara att min apa håller tyst och att jag vågar utmana mig själv. Ingen ny barriär att ta sig över, så till vida att jag måste hitta rätt, kliva in på ett nytt gym, möta nya coacher eller lära mig ett nytt språk. Jag är redan hemma på Basic gym, och min tränare Coach Carlström kommer att vara min tränare även i tyngdlyftningen. Vilken nåd.

Nu ni. Nu ska jag bli allt jag vill vara. Stark, kvick och fokuserad.

C4 Kraftsportsällskap. Visst är det fint!

Alex 10 kg. Me love!

I stället för smågodis


tisdag 24 september 2013

Soffläge

När man inte kan träna kan man ju i alla fall läsa om träning.


Det är flera år sedan jag var dålig sist. Jag är en väldigt frisk person. Brukar alltid klara mig. Jag var på coaching igår. Vi pratade om att släppa taget. Jag åkte hem och fick feber :)
Ont i halsen, som taggtråd. Ont i kroppen, överallt - som influensaont (kan också vara mördar-löpar-WOD:en igår?) och lite feber. Är kokande varm men fryser ändå. Är lite utanför mig själv. Precis som man är när man är krasslig. Jag vilar. Dricker. Slötittar på TV. Svarar på mail som dimper ner.

Det trista är förstås att inte kunna träna. Men just nu är inte ens det jobbigt att tänka. Jag är så trött att jag inte ens kan tänka mig att knyta skorna. Vila är min melodi. I raggsockor.


måndag 23 september 2013

Nödproviant

Dagens hjältar. Blodsmak. 


Jag gör aldrig sånt här. Bakar LCHF. Jag är inte sugen helt enkelt. Någon gång har jag gjort glass i glassmaskinen på äggula, vanilj och kokosgrädde. Men bakar gör jag aldrig. Jag är inte sugen längre, så det har liksom inte behövts.

Men - jag har i bland saknat något att äta snabbt efter träningen, eller ha med mig som nödproviant på konferensen. Hittade ett superbra recept hos Martina på High fat fitness och har experimenterat lite. Mitt recept blev hur gott som helst. Receptet innehåller ungefär 20 gram protein, och mindre än 2 kolisar per bar. Nu har jag ett gäng i frysen att ta fram om det kniper.

LCHF-proteinbars (ca 8-10 st.  ~ 2g Kolhydrater/bar)
  • 3 skopor proteinpulver med chokladsmak. Jag använder min favvo. Whey 100% double rich chocolate är hur god som helst. Och det ska ju vara gott att leva. 
  • 150 g solroskärnor
  • 3 matskedar kakaonibbs eller kakao
  • 1 dl kokosgrädde
  • 25 g smör
  • 25 gram kokosolja 
  • 1-2 msk kokosflakes 
  • Blanda alla torra ingredienser i en matberedare, mixa tills solroskärnorna hackats fint, häll på kokosgrädden och kokos-smöret. Mixa tills du får en fast konsistens som du kan rulla till bollar eller forma till bars.
  • Sätt in i kylen en stund eller ät direkt!

Proteinbar och smörlatte. 




söndag 22 september 2013

Vecka 1

Jag behöver lägga i en ny växel. Min vikt står stilla och har hoppat upp och ner mellan samma kilo i tre veckor nu. Jag behöver ner mer. Vill ner mer. Önskar mig ner mer. Ska ner mer. Och nu är det dags att lägga i en växel till.

Så. Jag ska backa tillbaka till vecka 1. När jag gick in full av energi, när jag vågade dra på med fettet, när jag inte för en sekund skulle drömma om att lämna programmet. När jag planerade varje minut av en dag -  för att förberedelse är allt. ALLT.

Jag har varit hungrig hela veckan. Eftersom jag inte fått i mig tillräckligt med fett. Så - nästa växel är lika med mer fett. Precis som jag vet. Nu behöver jag bara göra.





lördag 21 september 2013

Vardagspussel, haremsbyxor och träningsvärk

Galen träningsvärk efter torsdagens träning. Helt hysteriskt. Men jag har ju haft träningsvärk varje dag i över ett år nu. Det är sant. Det har inte varit ett enda träningstillfälle som inte gett mig träningsvärk. Och det har inte gått mer än 3 dagar mellan en träning på hela det här året. Det betyder faktiskt att jag haft ont i kroppen i över ett år. Men det är ju bra ont. Inte sjukt ont. Friskt. Men dock ont.

Självklart har det varit olika grad på värken. Det finns nätter när jag trott att jag vaknat med influensa eftersom kroppen skrikit av smärta, men jag har förstått att det varit musklerna som hanterar träningen. Men de allra flesta dagar visar sig träningsvärken som en viss stelhet och ömhet som skönt påminner mig om att det händer saker i min kropp.

Jag är ensam med barnen. Min J är i USA ett par veckor. Det är ett pussel och jag tänker en massa på föräldrar som får ihop vardagspusslet ensamma. Jag ska försöka få till allas träningar nästa vecka, det är en verklig logistikövning. Men det ska nog funka. Jag ska bara se upp, för minsta lilla stresskänsla, får mig att snegla på sockret. Det är så tydligt. Jag fattar inte att jag inte sett det förut.

En sak till. Jag har letat efter ett par perfekta haremsbyxor en evighet. Nu har jag hittat dem. Skeppade från Berlin och Stokx shop landade de i min brevlåda i går. Underbara! Jag ska bo i dem i höst och vinter.

Äntligen: perfekta haremsbyxor. Direkt från Berlin.





fredag 20 september 2013

HAPPY FRIDAY

I dag har jag och mina kollegor ägnat en heldag åt hur man förändrar och gör bra affärer, genom att öka lyckan -  på och i -  jobbet. Vilken nåd. Happy Friday med Alexander Kjerulf.


torsdag 19 september 2013

Åh, det är så kul det här!!

My space..
Jag är för slut för att skriva. Mina underarmar och händerna brinner, axlarna brusar som sockerdricka, lår och rumpa brinner de med. Jag har till och med ont under fötterna. Under. Fötterna. Man blir ödmjuk av tyngdlyftning.

Och det har hänt saker. Jag vänder 33 kilo i kväll. 33! Det har jag aldrig gjort förut! Sen på tid tjugoen - Power cleans, burpees, front squats, burpees igen och till slut hang squat cleans. Min stång var 20 kilo tung.

Och som sagt. Nu känner jag dagens WOD från tänderna och nedåt.


Jag vände 33 kilo idag. 33!

onsdag 18 september 2013

Berusad

Jag vet inte. Men det är något magiskt roligt med att lyfta och vända en skivstång. Jag kan inte få nog. Det är så sjukt svårt, och så galet kul.

Jag inser att jag självmedicinerar. Jag inser att det är mycket just nu och jag har lite svårt att få ihop allt. Lite svårt, men inte omöjligt. Alla gör sitt bästa och vi har bestämt att vi är bra nog. Vi skrattar tillsammans. Vi äter bra och gott. Vi sover bra allihop. Men det är mycket. Jobbet, pendlingen, trädgården, maten, familjen. Men vi hjälps åt. Och vi är tillsammans.

Stressen finns där, men den äter mig inte. Träningen räddar mig. Jag reflekterar när jag sliter på Basic gym. Det är min tid att reflektera. Jag rensar, börjar om och slappnar av. Jag behöver inte socker. Jag behöver inte nikotin. Jag har en ny drog nu. Jag heter Alexandra och jag knarkar crossfit. Men det finns ju som sagt värre saker att gå på.

Dagens workout:

14 wall balls
14 kettlebell svingar
14 box jump
Gånger 5.
På tid.
Och nu är jag berusad.








tisdag 17 september 2013

Det blir alltid som man tänkt sig

Tidigt i vintras var jag på en workshop med några kurskamrater från Mil Institutet.

Vi jobbade tillsammans på ämnet målbilder och vi ägnade oss åt att väldigt konkret, beskriva vart vi ville. Dels i vårt yrkesliv men också i vårt privatliv. Vi spånade högt, utmanade varandra. Lyssnade, reflekterade och tog action. Vi hade galet bra dagar. Utmanande och utmattande -  men mycket, mycket bra.

Jag formulerade för mig själv och för gruppen, hur jag gick in i min nya yrkesroll, hur den såg ut och hur jag ville utvecklas i jobbet. Det blir ju alltid som man tänkt sig, och jag är precis där jag beskrev det då - just nu. Jag har tagit exakt de stegen i mitt jobb, som jag beskrev de där dagarna. Jag har till och med den titel som jag använt i mina målformuleringar. Visst är det häftigt! En annan person pratade om sin önskan att resa ut i världen med familjen. Asien lockade. Burma eller kanske Vietnam. Ett mål som handlade om att fortsätta sin bana inom en erkänd biståndsorganisation, men jobba utanför Sverige, där, där det händer. Och så idag. Kom ett mail. M berättar att han och familjen tar steget, och via WE EFFECT, flyttar till Vietnam i vår. Magiskt.

Det blir alltid som man tänkt sig.
Nu drar jag på crossfit. För jag ska ju bli smal och stark på riktigt.




måndag 16 september 2013

Kan det verkligen vara dags igen?

Mens. Igen? Är det verkligen möjligt?

Jag har alltid varit väldigt påverkad av min mens. Innan mens, under mens, vid ägglossning. Det är nästan hela månaden det. Blir någon vecka precis efter mens som är fri från bekymmer.

Hormonerna har alltid haft stor inverkan på mitt liv. Jag tror kanske - långt mycket större än jag kunnat ana. Jag misstänker att jag har tagit fel beslut, haft ångest, blivit arg och betett mig illa,  många gånger - just under påverkan av hormonell berg- och dalbana. Jag har inte varit medveten om det då, men nu, i efterhand är det väldigt tydligt.

Jag förstod det först, helt och fullt, när jag slutade röka. Då insåg jag hur mycket jag ångestdämpat genom nikotin. Varje ångesttattack räddades med en cigg. När jag slutat röka självmedicinerade jag med godis. Choklad helst, men vilket socker som helst funkade: mackor, godis, pasta, kakor, knäcke.

Och så nu. Ingen nikotin. Inget socker. Ingen stärkelse.

Bara känna.

Ingen träning i kväll. Vila var ordinationen till mig själv. Så det är vad jag försöker med nu. Vila. Stressa av. Känna. Inte dämpa. Vi får se hur det går.




söndag 15 september 2013

Målbilder

Jag ha börjat skriva och formulera mina träningsmål för mig själv.

Inte bara att jag vill lyfta tyngre och springa längre utan mer specifikt. Jag är inte riktigt framme att börja dela alla mina mål och delmål här, men den här annonsen från Reebok sammanfattar ganska mycket. En avslappnad fokuserad blick. Hållningen. Djupet i knäböjen. Styrkan i bröst, rygg och armar. Hit önskar jag mig. Mer och mer känner jag också att det är mot hälsa och träning jag vill att mitt liv ska ta sin vändning. Jag behöver fundera på det mer. Var, när och hur.

Bom!

lördag 14 september 2013

taco friday

Vet du hur mycket socker det är i tacokryddan som jag brukade köpa på påse? MASSOR. Nu förtiden gör jag den själv i stället. Mycket godare. Mycket. Och fritt från socker. Perfekt.


Tacokrydda:

1,5 tsk salt (om du har rökt salt, ta hälften sådant)
3 tsk chilipulver
3 tsk paprikapulver
2 tsk vitlökspulver
1 tsk spiskummin
2 krm cayennepeppar


Alex tacokrydda. Gott och sockerfritt!


fredag 13 september 2013

Slutet gott



Christina längst till höger i Svart. Min springängel!


Första gången vi skulle springa tillsammans på CrossFit Kristianstad var jag så nervös att jag mådde illa. Jag stod nästan inte ut med tanken på att utsätta mig för en löprunda i offentligheten, med ett helt gäng atleter, på tid. Hela vägen till träningen - till och med när jag knöt på mig skorna, till och med när vi sprang iväg på löparbanan - tänkte jag - jag gör inte det här. Men jag gjorde det. Då var det 1 Mile som avverkades. Jag är fortfarande stolt över mig själv att jag gjorde det.

Och visst. I kväll var det  fortfarande lite läskigt. Men lagom läskigt. Långt ifrån den härdsmälta jag genomlevde sist. Jag kände mig ganska ok. Visst. Idrottsplanen var full av fotbollspelare, en 110-meters löperska sprang med höga knän i ytterbana (och det mina vänner - var h ö g a knän..) och vi var ett helt gäng, varav flera är grymma löpare, som skulle springa tillsammans. Det är inte precis det man naturligt skulle dras till en fredagskväll. Men ändå.

Inte en enda gång, tänkte jag, att jag inte ville springa. Jag tänkte kanske att det skulle vara skönt när det var över, men jag längtade faktiskt också efter att få springa. Kan du tänka dig? Jag längtade faktiskt efter att få springa. Med den känslan drog jag och 10 crossfitkamrater i väg på 1200 meter resa i kväll. Och precis som sist - bar deras hejjarrop mig den sista biten. Det och att Christina mötte mig. Som hon alltid gör.

Fan vilken bra dag det blev till slut.


torsdag 12 september 2013

Morgonstund

Jag har verkligen hittat tillbaka till min perfekta morgonstund.

Tassar upp tidigt, tidigt (runt 05). Sätter på kaffet, tvättar ansikte och händer, tänder ljus och rökelse och gör min morgonyoga. I bland hela mitt pass, ibland bara delar. I bland bara min meditation. I bland bara ett samtal med mig själv, rakt upp och ner på min matta. Till sist handstående. Sen en pläd, kaffe och almanackan. Planering och förberedelse av dagen. Antecknar och reflekterar. Jag vill inte komma oförberedd ut i dagen. Sist dusch, oljemassage och kläder. Sen bilen till jobbet med Morgonpasset och en kopp kaffe till. Det är min morgonstund. Min Holy Hour. Jag har ju en helig stund till varje dag, men det är senare på kvällen. På CrossFit Kristianstad.

Har du någon Holy Hour? En morgonstund där du inte rusar ut i livet, utan går stilla ut i dagen, förberedd, lugn och målmedveten? Jag lovar att det gör all skillnad i världen.

Att göra skillnad i livet med Holy Hour lärde Robin Sharma mig.


onsdag 11 september 2013

Andlighet

Det låter kanske overkligt för alla som ser det utifrån. Det ser kanske bara ut som människor som lyfter, springer, sliter och drar. Det ser kanske ut som om alla är mest intresserade av att klara sig själva på sin bästa tid. Men det är något helt annat. Till viss del är det en högst andlig upplevelse att klara sig igenom en WOD. För man ger allt. Allt. Jag är så nära min egen gräns varje kväll. Och det är en magisk känsla att stretcha, stretcha och stretcha det man tror är möjligt. När man gjort 10 och inte tror att man orkar en enda till, klarar man ändå 10 ytterligare. Det är är en djup, djup upplevelse för mig. Att ge allt. Och när man gett allt, riktas uppmärksamheten mot den som inte är hemma ännu, till den som fortfarande sliter. Och så lyfts man. Mot målet. Jag är en sucker för tillsammans. När jag ser den här filmen, tycker jag att den faktiskt visar exakt hur vi hade det ikväll. Och igår. Och i morgon. Detta är CrossFit. För alla er som undrar. 

Idag rann blodet bokstavligt talat. Satan vad vi slet.

Ännu en GIRL - EVA
(se min skalning inom parantes) :


Run 800 meters (jag sprang 400)
Kettlebell swing, 30 reps (20 reps för mig)
30 Pull-ups (20 ringrodd för mig)
Gånger 5 (4 för mig)

På tid såklart.
Amen.

Dagens hjältar.


tisdag 10 september 2013

Svettmaja


Har du kikat på innehållsförteckningen på din deo? Jag skäms lite för jag propagerar för, och köper så långt det är möjligt, ekologiska varor. Framförallt försöker jag att inte stoppa i mig eller ge barnen något som har en allt för lång innehållsförteckning. Helst vill jag bara äta mat utan innehållsförteckning. Jag smörjer kroppen med sesamolja och jag använder ekomärkt kräm till ansiktet. Men min deo!! Herre gud. Det är  ju rena giftet.

För flera år sedan slutade jag helt med deo. För att jag inte ville utsätta mig för den cocktail av kemikalier som jag tror kan vara farliga för min hälsa. Jag ska säga att det inte är någon rolig historia att sluta med deo. Den första veckan helt utan (eller med ekodeo för den delen) stinker armhålorna. Stinker! Men sedan ger det sig. Det är som om porerna måste renas på något vis. Renas från Aluminiumklorid och aluminiumklorhydrat som båda är kemikalier och antiperspiranter. År av använding gör att de tränger in i porerna och bildar en tjock gelé som blockerar svettkörtlarna. Små molekyler tränger in i huden och vidare till blodet där de med tiden förhöjer kroppsnivån av aluminium.  Inte så eko med aluminium i kroppen. Fy.

Sen har jag ärligt talat haft problem med ekodeo. De funkar ju inte! Jag är ingen person som svettas speciellt mycket men jag vill ha en produkt som funkar. Jag vill faktiskt vara trygg. Säker. Att även om det blir lite varmt och stressigt vill jag fortfarande dofta ok.

Men nu. Har jag hittat lösningen! Jag använder först kristalldeo. Kritalldeo är mineralsalt som löses i vatten och sprayas på valt ställe. (Jag köper min kristalldeo på ICA) Funkar hur bra som helst, naturlig antipersperant utan gift och lägger sedan på UTEKRAMS deo. Då slipper jag bli svettig i armhålan, och jag doftar gott av aloevera.  Perfekt!

Crossfit i kväll. Härlig stämning på boxen. Vi jobbade två och två. Jag känner mig förälskad. I crossfit! Det är så galet roligt!

Dagens WOD

10 marklyft 40 kg
10 push press med kettle bell 2x6 kg
AsManyRepetitonsAsPossible på 12 minuter. Det var gymt jobbigt. Hur i hela världen kan 12 minuter vara så jobbiga?

I morgon ska vi träffa en GIRL igen. Hon heter visst Eve. Hon verkar vara en jobbig en.





måndag 9 september 2013

En smula lycka

Jag är lite splittrad i mina tankar idag. Jag vill förklara hur jävla bra jag mår utan att fastna i klyschor. Det är just nu en skön struktur i livet. J och jag mår kanon tillsammans. Vi är nära, kära, skrattar och mår bra tillsammans. Ger varandra frihet och stabilitet i en skön mix. Ungarna är friska. Starka. Hela. Äldre och mindre beroende men fortfarande små och hemma hos oss. På jobbet är allt ganska ostrukturerat däremot. Därav min splittring - Men det ger sig.

Jag är säker på att mitt och familjens välmående och vår struktur just nu handlar om rörelse. Vi rör oss mer än vi någonsin gjort. Rörelsen ger ett nytt slags välmående. En struktur. Ger liv i livet. Ger glädje och mening. Du kan välja att springa, yoga, spela handboll eller gå på gym. Rörelsen och att utmana min kropp och din själ som gör mig till freds. Gör mig faktiskt lyckligare än någonsin förut. Gör mig medveten om att jag lever.

Jag är också säker på att det faktum att vi förändrat vår kost gjort massor för hur vi mår i vardagen. Sockerkarusellen är över. Ingen mer berg- och dalbana. Jag äter lite för extremt för alla hemma, men i det stora gäller min kost för hela familjen. Jag äter ju mejerifritt, glutenfritt och socker- och fruktosfritt. Ja. Och alkoholfritt förstås. Till barnen lägger vi till lite stärkelse (de vill ha bröd till frukost) och ibland pasta till kvällen, men godiset, läsken, kexen, frukten, mjölken, yoghurten och egentligen hela spektrat av mejeriprodukter är borta från vardagen. Vi har alltid frossat i tomater, men nu frossar vi i blomkål, broccoli och sallad istället. Frukten till skolan är utbyt mot gurkstavar och minimorötter.

Fredagsmyset består av gos i soffan och kanske lite popcorn. Det har faktiskt varit en enkel omställning. Barnen mumsar ju på det som bjuds. Och varma popcorn har blivit en ny favvo. Även om Lilla N saknar ostbågarna ibland :)

Jag saknar egentligen ingenting just nu. Det skulle kanske vara ett glas rött på fredagskvällen. Innan middagen. När veckan rundas av. Men va fan. Inget är så gott som att bli smal. Och nu har jag gjort mig av med nästan 7 kilo på mindre än två månader. Och jag har inte varit hungrig en enda gång. Det här är min melodi.

Dagens WOD:
10 utfallssteg framåt
10 utfallssteg bakåt
10 armhävningar

Gånger 5, 7 eller 10 varv (du väljer själv hur många varv, jag valde 7)
På tid.

Ja. Man är ju inte precis lycklig när man göra alla dessa utfallssteg..
Men efteråt. :)

söndag 8 september 2013

I Love Burpees #2

Ja mina vänner. För inte så länge sedan ägnade jag söndagarna åt att mumsa överblivet lördagsgodis och sedan dämpa det dåliga samvetet med lite chips och kanske en cola.

Men det är nya tider, tack och lov.
I dag drog jag till Basic gym och gjorde 100 burpees på lite drygt 9 minuter.

Jag vet att jag för ett år sedan, när jag började testa att göra burpees, klarade 5. Om jag pressade mig fixade jag 10 innan jag var slut. Det är så viktigt det här - att jag minns hur det var, och vågar se hur utvecklingen går framåt.

Jag har ju bara börjat. Nu ska jag ägna hela detta år att bara bli lättare, snabbare, kvickare och starkare. Åh vad det ska bli kul!

100 burpees. Hejja mej!



lördag 7 september 2013

Stress

Stressa mindre. Fan vad det är svårt. Jag kan nästan bli stressad av att jag inte får stressa. Jag yogar, tränar, bjuder mig själv på massage, mediterar varje morgon. Ändå. Sammanbitna käkar när kvällen kommer. Fladder i magen när morgonen gryr. Jag tycker det här är superjobbigt att erkänna. Jag borde bara kunna sluta stressa. Men jag klarar det inte riktigt själv.

I fredags var jag på ytterligare en behandling med hawaiiansk massage. Det är inte likt något jag någonsin testat och det gör mig väldigt, väldigt väl. En liten stund under massagen kände jag att varje cell in min kropp drog en suck och slappnade av, jag sjönk. Flöt. Hängav mig år doft, ljud och känsla. Tänkte ingenting. Efteråt tycker jag att alla runt mig, pratar fort och går för snabbt. Att jag rör mig i slowmotion och liksom befinner mig i en annan dimension. Väldigt märkligt och väldigt mäktigt. Käken har i alla fall varit avslappnad sedan dess. Jag ska fortsätta. Med träningen, yogan och massagen. Med min morgonmeditation. Det kommer att bli bättre. För jag är medveten.

Jag är skyldig en WOD på Crossfit Kristianstad. Vi har bestämt att varje gång man fyller år ska man göra 100 burpees. På en tavla, på gymet sitter sedan allas tider för födelsedags-WOD 2013, 2014 och 2015 uppe. För att ha ett nolläge gjordes denna workout förra veckan, en dag när jag inte kunde vara med. Är lite inne på att göra den i morgon. 100. Burpees.






torsdag 5 september 2013

Nicole

Jag drömmer ganska mycket om min träning på nätterna.

Precis som jag brukar göra när jag blir väldigt inspirerad av något, då drömmer jag. Jag har ju berättat att jag drömt att jag gör världens högsta burpees, och jag har drömt många gånger att jag gör pull ups. Att jag långsamt, drar mig upp mot stången och att jag orkar lyfta min egen kroppsvikt.

Nu har jag aldrig gjort en pull up. Aldrig ens kunnat hänga länge nog för att tillnärmelsevis kunna dra mig upp. Och så idag. Innehöll plötsligt dagens work out,  pull ups. Ingen skala. Inga utbyten. Dagens work out var ytterligare en GIRL som hette Nicole. Nicole var en jobbig en.

löpning 400 meter
så många pull ups du orkar
löpning 400 meter
så många pull ups du orkar...Så många rundor som möjligt på 20 minuter.

Min apa fick ju spel. DET GÅR AAAAALDRIG. Om ni visste hur jag fick jobba för att inte bryta ihop i ett tokbryt där och då. Börja flamsa, berätta hur usel jag kommer att vara, berätta att jag absolut inte skulle klara det. Aaaaldrig.

Jag bet ihop. Bokstavligen bet ihop. Fick den jävla apan att hålla tyst. Jag tog ett gummiband. Knöt det.  Och klättrade upp. Tänkte att Coach Carlström aldrig skulle låta mig dö på kuppen, och han skulle aldrig låta mig kapitalt misslyckas och han skulle aldrig låta mig hänga ensam.

Ha!

Totalt 17 pull ups och 2000 meter löpning. With a litte help from my friends. Och ett gummiband.


Dagens hjältar

onsdag 4 september 2013

Planering är allt

Heldags konferens. Ägg, Parmaskinka och kokosolja i väskan. När alla mumsade kaka vid två tog jag en bullet-kaffe. När alla kämpade med att hålla sig vakna vid tre, kände jag mig pigg och superstark. Det är fett med fett. 

tisdag 3 september 2013

Min tid

Nu är det skarp läge i livspusslet. Sommaren är över och det är verkligen reality check denna vecka när allas träningar, skola, fritids, föräldramöten, kick offer, skolresor och tandläkartider drog igång.

Jag kände lite panik idag. Jag vill verkligen hinna med min träning. Jag vill inte missa något. Jag behöver den. Längtar dit. Mår så galet bra när jag får komma till min Box en timma och bara köra. Släppa alla tankar som gnager, släppa dem som inte gnager. Släppa allt. Rensa. Andas. Svettas. Fokusera.

Dessutom: jag har lovat mig själv (Och Lisa) att aldrig mer offra en timmas träning för en timmas jobb. Så, nu gäller det. Att bestämma sig. Upp till bevis liksom. Jag vägrar dela upp mitt liv i arbetstid, fritid, barntid, egentid. Jag har bara tid. Jag har bara här och nu. Och aldrig kommer en timmas jobb, ge mig lika mycket som en timmas träning.

Dagens WOD:

10 Marklyft (30 kilo för mig, 60 för någon annan)
10 armhävningar (på golvet för mig, i ringar för någon annan)
AsManyRepsAsPossible 15 minuter. Jag gjorde lite drygt 10 varv. Det gör 100 marklyft och 100 armhävningar det.

Galet bra.


måndag 2 september 2013

Val


Känner mig supertrött. Mest i huvudet men också lite i kroppen faktiskt. När jag är så här trött och kopplar av hemma, blir jag alltid sugen. Ni vet, när arbetsdagen är över, alla möten slut, dagens pendling avklarad, middagen serverad och föräldramötet slut. När man sitter i soffan och har kväll. Kanske en varm sexåring när. Kanske en bra bok eller ett TV-progam att slökika på. DÅ. Jag skulle kunna mörda för choklad och mandel, för gammalt glömt lördagsgodis eller en ostmacka och en kopp te. Det är så tydligt att det är stess som får mig att äta. Och att stressa av. Tänk att jag inte sett det förut.

Men jag väljer att avstå. För jag behöver inte äta just nu. Jag behöver vila. Fötterna högt och mys i soffan med andra ord.




söndag 1 september 2013

REPEAT STORE




























Jag håller som bäst på att fylla min web-store med saker och ting jag älskar själv -  och önskar att du fick testa du med.

Jag skulle vilja (och jobbar på att) fylla den med: världens godaste kokos-olja, värdens bästa sport-bh, den coolaste vattenflaskan, snyggaste hoodien och den mest underbara yogamattan. Den är just nu helt tom, MEN DEN ÄR DÄR - och det är jag så galet glad för!

Vad skulle du vilja hitta mer i REPEAT STORE? Kanske en god hudolja som du testat, ett par grymma kompressionstights, en bra ekologisk deo, bästa LCHF-
snacksen eller en skön hantel? En bra bok som betytt något för dig?

Hojta, så ska jag göra mitt bästa för att tillgodose dina önskningar och fylla min butik med världsbäst-grejor.